Forskningsprojekt Tillgång till offentlig service av hög kvalitet i hela landet är en förutsättning för att säkra ett fungerande näringsliv och långsiktiga levnadsförhållanden på Sveriges landsbygd. Men idag är denna vision långt ifrån verklighet. Förutsättningarna för att tillhandahålla service är dramatiskt olika mellan städer och landsbygdsområden. Sveriges framtid hänger på samhällets kapacitet att på ett demokratiskt sätt ta itu med dessa utmaningar.
Det här projektet syftar till att öka kunskapen om hur politiska prioriteringar och beslutsfattande om lokalisering av offentliga tjänster kan göras på ett legitimt sätt. Detta studeras genom enkäter riktade mot såväl medborgare som politiker samt komparativa fallstudier i kommuner och regioner runtom i Sverige. Projektet och dess resultat kommer att stärka Sveriges förmåga att uppnå hållbar utveckling och sprida kunskap om hur dessa mål kan uppnås.
Tillgänglighet till service rör långt större frågor än reseavstånd och bekvämlighet. En byskola tillhandahåller mer än utbildning: den är en mittpunkt i lokalsamhället, den är en av få arbetsgivare och ett tecken på att orten lever och har en framtid. Få frågor framkallar så starka reaktioner som när offentliga serviceenheter försvinner från glesbygden. Viktiga demokratiska värderingar och förtroendet för offentliga institutioner och demokratin står på spel när medborgarna upplever att deras rättigheter och inflytande över politiska beslut hotas. Samtidigt menar många att viss centralisering är nödvändig för att verksamheten på landsbygden över huvud taget ska fungera och kunna försörjas med kvalificerad personal.
På grund av urbanisering och strukturomvandling kommer många svåra politiska beslut om servicelokalisering att behöva fattas under kommande år. Framtiden för Sverige hänger på lokalsamhällenas kapacitet att på ett demokratiskt sätt ta itu med de utmaningar som följer med beslut om lokalisering av offentlig service. För att samhället ska fungera långsiktigt måste besluten accepteras eller åtminstone tolereras av befolkningen. Med andra ord, de måste uppfattas som legitima.
Men det finns trots allt framtidshopp och konstruktiva vägar framåt. Runtom i Sverige tas initiativ av lokala politiska aktörer för att skydda offentliga tjänster, rädda skolor från nedläggning, hitta innovativa lösningar för att sätta sin kommun ”på kartan” och locka nya medborgare. Det är angeläget att ge lokala politiska aktörer och företagare en röst och låta dem berätta om sina erfarenheter av hur de har hanterat sådana situationer och lyckats fatta legitima beslut.
Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om hur politiska prioriteringar och beslutsfattande om lokalisering av offentlig service kan göras på ett legitimt sätt. Detta kommer att studeras via enkäter till politiker och medborgare och genom fördjupande komparativa fallstudier.
Blombäck, S., & Skoog, L. (2026, 24 september). "Oja er inte över lokala partier – de fyller en viktig funktion". Dagens Nyheter.
Skoog, L., Feltenius, D., & Wide, J. (2026). Who should provide services and where? Councillors’ attitudes regarding public service provision. I H. Heinelt, B. Egner, J. Lysek & T. Verhelst (Red.), Municipal councillors in Europe, volume II: Citizens and government (s. 223–249). Palgrave Macmillan.
Karlsson, D., & Skoog, L. (2026). Dras stad och land isär? I N. Bolin, M. Grusell, K. Falasca, J. Harvard & J. Strömbäck (Red.), Snabbtänkt: Reflektioner från valet 2026 av ledande forskare (s. 55). Mittuniversitetet.
Karlsson, D., Boholm, M., & Berlin, J. (2026). Does inter-municipal collaboration strengthen cybersecurity? Journal of Cyber Policy, 10(3): 298-317.
Skoog, L. (2026). The state as a pace-setter for change in the food system. I B. Rombach & O. Svärd (Red.), Understanding speed in organizational change: A critical analysis (s. 91–104). Palgrave Macmillan.
de Fine Licht, J., Karlsson, D., & Skoog, L. (2026). Missnöjets geografi – Samspelet mellan territoriell (o)rättvisa och politiska attityder i partival. I A. Carlander, A. Ramsälv, B. Rönnerstrand & P. Öhberg (Red.), Mot en tid som flytt. SOM-institutet, Göteborgs universitet.
de Fine Licht, J. & Skoog, L. (2026). ”När invånarna försvinner men badhuset står kvar”. Kommunal Ekonomi, 42–43.
de Fine Licht, J. & L. Skoog (2026). Treading water or jumping off the trampoline? How local authorities navigate decisions on the location of public services. Journal of Rural Studies, 124, 104101.
Skoog, L. (2026). Powering up the periphery – how local governments turn resources into political capital. Planning Practice & Research, 41(3): 518–535.
Karlsson, D., Skoog, L., & Svensson, P. (2025). Politisering och avpolitisering av politiska frågor: Fallet lokaliseringspolitik. I M. Granberg & N. Tahvilzadeh (red.) Demokratiska kommuner – moderna tider: Festskrift till Stig Montin. Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.
Esaiasson, P. & de Fine Licht, J. (2025). Walking a mile in their
shoes —How local politicians reason about trade-off decisions, Local Government Studies, 51(5): 1016-1037.
de Fine Licht, J., Karlsson, D., & Skoog, L. (2025). "Helst inte men okej". Acceptans för beslut om nedläggning av offentlig service. I B.Rönnerstrand, A. Carlander, P. Öhberg & A. Bergström (Red.), I rörelse. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Tabellbilaga.
Karlsson, D. (2025). Finns det en stad–landpolarisering i Sveriges riksdag?. I P. Öhberg & J. Ahlbom (Red.), Riksdagens landskap. Valforskningsprogrammet, Statsvetenskapliga insitutionen vid Göteborgs universitet.
Valleskog, A. (2025). När staten packar väskan – en explorativ studie av värdet opartiskhet vid omlokaliseringar av statliga myndigheter. Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. (Masteruppsats i offentlig förvaltning skriven i anslutning till projektet.)
Karlsson, D. & Skoog, L. (2025). The spatial dimension of political dissent – Centre-periphery dynamics in Sweden. Political Geography, 116, 103248.
Karlsson, D. & Skoog, L. (2024). Den svenska polariseringskartan. Partipolitiska åsiktskonflikter i svenska kommuner. Statsvetenskaplig Tidskrift, 26(5): 1063–1083
de Fine Licht, J., Karlsson, D. & Skoog, L. (2024). Location of Public Services. Legitimacy, Challenges, and Solutions in Sweden. Palgrave Mcmillan. ISBN 978-3-031-64462-7.
Kantur, E. (2024). På spaning efter de bibliotek som flytt. En rapport om folkbibliotek ur ett lokaliseringsperspektiv. Förvaltningshögskolans rapportserie nr 168. Göteborg: Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet.
(Ertan Kantur skrev rapporten som praktikant i projektet).
Karlsson, D. (2024). Kommunernas makt. Om kommunal självstyrelse i det svenska statsskicket. I Tommy Möller (red.) En författning i tiden. Regeringsformen under 50 år. Medströms bokförlag.
de Fine Licht, J., Karlsson, D. & Skoog, L. (2023). Här där eller överallt? Medborgares åsikter om lokalisering av offentlig service. I U. Andersson, P. Öhberg, A. Carlander, J. Martinsson & N. Theorin (red) Ovisshetens tid. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Tabellbilaga.
Karlsson, D. & Skoog, L. (2023). Lokalisering av offentlig service som politikområde – partipolitiska åsiktskonflikter i svenska kommuner. School of Public Administration Working Paper series 36.
de Fine Licht, J., Karlsson, D. & Skoog, L. (2023). Närhet eller effektivitet – En kommunal utmaning, Kommunal Ekonomi, 2: 39-40.
de Fine Licht, J., Agerberg, M. & Esaiasson, P. (2022). “It’s not over when it’s over”―Post-decision arrangements and empirical legitimacy. Journal of Public Administration Research and Theory, 32(1): 183-199.
Karlsson, D. (2022). Lokalisering av offentlig service – ideologi och egenintresse. Kapitel i P. Öhberg, H. Oscarsson & J. Ahlbom red. Folkviljans förverkligare. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen
Karlsson, D. (2022). Svenska politikers syn på kommunalt självstyre, likvärdighet och decentralisering av service. Kapitel i B. P. Larsson (red) "Självstyrelse – värd att värna?"
Forsgren, G. (2022) Förlossningsutmaningen – en jämförande studie av förlossningsvårdens lokalisering. Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. (Masteruppsats i offentlig förvaltning skriven i anslutning till projektet.)
Berg, R. & de Fine Licht, J. (2021). När kommunen sagt sitt. Efterprocessen vid kommunal vindkraftsetablering. Förvaltningshögskolans rapportserie, 162.
Fogelholm, P., de Fine Licht, J. & Esaiasson, P. (2019). När beslutet fattats: en studie av kommuners hantering av skolnedläggningar. Förvaltningshögskolans rapportserie, 19: 150.
